Man kan inte se sig mätt på alla miner vår lilla Mika kan åstadkomma...varje dag lär hon sig något nytt. Allra varmast i hjärtat blir man såklart av hennes helt underbara leenden. Vårt lilla hjärtegull!

Inte konstigt att vi inte har hunnit blogga de senaste dagarna. Vi har ju varit fullt upptagna med att upptäcka världen.



Här sitter jag och är filurig i min babysitter. Här kan jag sprattla fritt så att hela världen börjar gunga!




Ännu mer spännande blev den när mamma och pappa köpte leksaker till den. Nallen i mitten som gungar hit och dit är både spännande och lite läskig på samma gång.





Hej kompis!



I vagnen har jag ett bi som prasslar då man rör den på vingarna. Superspännande!



Lilleskutt-kaninen som finns i sängen är också fin. Den kan jag ligga och kika på långa stunder. Jag pratar med den också, men får inget svar.



Från pappas famn har man full kontroll över tillvaron. (Lägg märke till pappas avsaknad av skägg)



Och så blir man förstås väldans trött av allt upptäckande!

Det känns lite väl tidigt. Men hon härmas faktiskt. Räcker jag ut tungan dröjer det inte länge förrän hon gör samma sak!

Mika klädde sig i sin nya mössa och gick till vallokalen i dag. Kanske visade den att hon hade valt färg?
Men när det väl kom till kritan var hon inte sådär överdrivet engagerad utan valde i stället att vara soffliggare.
Nåväl, ännu dröjer det några år innan hon är 18 ;)

Alldeles nyss
Prinsessa av augusti
Bar jag dig i min famn
Genom spruckna nätter med varsamma händer
Viskade jag ditt vackraste namn
Jag ville fylla dej med drömmar
Måla en himmel så blå
Jag ville ha dej att tro att allt du önskar kan du få

Om det ändå hade räckt med bara min kärlek till dej
Den är större än du tror
Större än kärleken själv
För när du steg ner på denna jorden rund
Var du älskad från första stund
Älskad från första stund

Peter LeMarc

Bortsett från någre gamla klänningar från Masugnsbyn, en klänning som min mormor sytt och den mest rosa "byxkjolen" från Mikas egen mormor så har hon faktiskt inga "typiska" tjejkläder. I alla fall inte fram till i går. Då hittade jag nämligen denna tjusiga plyschklänning och självklart fick också babystrumpbyxorna följa med hem.

Pappa har förstås förevigat ett tredje tjejnamn på sin kropp. Först kom My, sen Maria och nu har också Mika fått en tatuering tillägnad sig.

Mamma kommer fram och tittar på mig, hej mamma!



Vad roligt att se dig!


Det gör mig överlycklig!


Men bara för en liten stund. Vad ska vi göra nu.



Kanske tutten sitter fint.


Nja, tveksamt!



usch!

Mellan amningarna och alla blöjbyten. Då jag lyckats få min lilla dotter att somna någon annanstans än i min famn. Då springer jag runt i lägenheten som ett jehu. Tar en dusch, borstar tänder, tar fram några mindre nogrannt utvalda kläder, diskar litegrann, plockar, bäddar sängen. Och allt det här gör jag i bar överkropp. Är ju nämligen det enda tillfället jag egentligen kan vädra de mycket välanvända mjölkmaskinerna ;)
Vilken syn!



Vagnen funkar bra att vagga en övertrött tjej i.



Inte så värst rörigt kanske ni tänker. Men om man vet hur nogrann jag annars är. Ja då är det rörigt.

För några dagar sedan upptäckte vår lilla Mika den fina luftballongmobilen vi satt upp ovanför skötbordet. Nu tittar hon på den varje gång bestyren ska göras. Tänk att det kan vara så fascinerande med så små tecken på utveckling hos ens lilla bebis. Hon fokuserar toppenbra jämfört med för tre veckor sen då hon kom. Å tänk att vår sessa snart är en månad!

Vi har ju varit ut och promenerat själva tidigare, men inte allt för långt hemifrån. Nu vågar vi oss ut mer och mer. I går gick stegen till bvc och efter det till kompisen Joel igen. Mika sover så nöjt i sin vagn, där är det tryggt och bra...intrycken blir inte allt för många.
På bilden ligger hon och lyssnar på räven som spelar godnattvisor när man drar den i svansen. En present från Joel och hans familj :)





På kvällen myste vi framför tv:n.

I dag har Mika hälsat på sin kompis Joel som bara är två månader äldre. (bilden är från första gången de träffades) Mycket vältajmat tycker mamma Maria om att Raisa och Anders skaffade barn samtidigt som oss. Mika får en söt och jämngammal killkompis och Maria har någon annan "dagledig" att umgås med. Bara det att tösen inte riktigt fattar att uppskatta sin nya kompis riktigt än ;) Och Joel ser helt förskräckt ut...

Den 22 augusti klockan 02.05 kom vårt underverk till världen. Allt gick snabbt, eller ja..snabbare än vi hade tänkt oss i alla fall. Ganska exakt sex timmar efter att vi anlänt till förlossningen så låg lilla Mika Lykke Laura Linné på mitt bröst! Vilken lycka! En mycket proffsig förlossning, som en barnmorska på BB sa :)

Tiden därefter har varit omvälvande....allt pågrund av den där amningen som jag aldrig hade kunnat ana kunde var så krånglig. Efter dagar med feber och smärta hoppas jag nu att vi är på väg åt rätt håll.

Lilla Mika ligger och sover nu och det är mycket man vill hinna göra under de stunderna, därför berättar jag om resten i bilder. Jag fattar inte hur andra hinner med allt då de har fått småbarn, hur de hinner sitta framför datorn och blogga?


Jo, så här tjock var jag faktiskt några dagar innan hennes ankomst.



Strax efter middagen, vid 17-tiden, lördagen den 21 augusti, visade hon de första riktiga tecknen på att vilja komma till världen. Då nio dagar efter beräknat förlossningsdatum.
Värkarna var lite oregelbundna, men ganska täta.

Strax innan klockan 20 på kvällen kände jag att det var dags att faktiskt åka in. Ni är välkomna, hälsade förlossningspersonalen.


Innan barnmorskan, som snart skulle avsluta sitt kvällspass, gick hem så gjorde hon klart för oss att det mycket väl kunde vara så att jag skulle få åka hem och sova några timmar med hjälp av några värktabletter. Oj, tänkte jag. Jag kommer aldrig att kunna sova med den här smärtan. Men men, då visste hon ju inte att det faktiskt inte var så långt borta. Som tur var fick jag alltså bli kvar och suga i mig lustgas.

En chockad pappa glömde att ta så många fler bilder. Det förstår jag! Plötsligt, cirka fem och en halv timme senare var det dags att krysta, lilla Mika var bara några minuter bort. Vi fattade ingenting, skulle det gå så här pass snabbt?



Den nyblivna mamman var mycket hungrig och slukade det mesta på den fina brickan. Pappan fick knappt i sig en macka.


Oj så utmattad han var! ;)

På morgonen fick vi komma till ett under natten överfullt BB. Vi var helt slut, men jag kunde ändå inte sova igen förrän natten mot måndagen.

















































Äntligen, rena i en ren säng :)




Efter en natt på förlossningen och två på BB fick vi äntligen komma hem...sedan dess har vi varit lite flummiga i huvet hela familjen tror jag. Men några turer har vi tagit i vagnen...


Och mommo, moffa och morbror har också hunnit vara på besök.







Mika på en av sina favoritplatser. På pappas bröstkorg. Men fvoritplatsen nummer ett är bredvid den surrande torktumlaren. Mammas mage måste ha levt om mycket under graviditeten.





Hon har visat sig vara en tjej med temperament. Hon vet vad hon vill.



Men visst är hon en riktig liten sötnos vår tösabit!?