Först var det bara ett plagg, sedan blev det ett till och så ännu ett till. Har hittat massa begagnat på Tradera till superbra priser. Känns ju mycket roligare än att bara köpa det som finns på de vanliga kedjorna plus att de ju knappt har hunnit användas av tidigare ungar.
Men min favorit är ändå leopardoverallen med öron som jag hittade på Åhléns i Skellefteå förra veckan.
Det är så roligt med bebiskläder!

En gång, bara för några månader sedan, hade jag faktiskt en ganska platt mage. Till vänster för den som missat. Bilden till höger visar hur jag såg ut i förrgår kväll - med magen full av en vild bebis lite tyngre än ett smörpaket och en utsökt trerätters födelsedagsmiddag ;) Haha, det är helt magiskt, hur tjock får man bli?



Och så här såg min dyre make ut på hans födelsedag i går



Fast när han hade smakat tårtan blev han jätteglad! :)

När jag såg de här underbara jeansen till halva priset i dag så kunde jag inte stå emot suget att köpa grejer till bebisen längre! Så så fick det bli! Första plagget inhandlat trots att det faktiskt bara är vecka 23 ännu...
Nu går jag nog inte att stoppa längre.



Men å andra sidan så funderar jag på om de verkligen räknat rätt. Är det verkligen först i augusti hon ska komma? Jag tycker min mage är superstor redan nu ;) (Känns i och för sig större än vad den ser ut på bild)

Hon har skrivit det vackraste jag läst...om ett litet barn...

"Hans hud är som varmt silke
Och håret lent som en sommarvind
Hans ögon är blåa och fulla av hemligheter
Och när han sover göms de bakom ögonlock
Skära och ömtåliga - likt två fjärilar som fladdrar till för minsta ljud.
På var sin sida om hans huvud ligger två knutna händer.

Plötsligt sträcker han på sig, sparkar iväg med benen och rätar ut armarna.
Ansiktets färg växlar från ljust, ljust skärt till mörkt skärt.
Han grymtar, simmar iväg med benen –
Drar ihop dem och lägger sen händerna tillbaka på sin plats på kudden.

Sen vaknar han. De stora blåa ögonen ser forskande på mig.
Munnen är liten och obestämd.
Han vet ännu inte om han ska använda den till skratt eller gråt.
Det beror på magen.
Kanske vaknade han därför att det kurrade i den,
Eller därför att den ekade av tomhet.

Kanske glömmer han en sekund vilket det var
därför att mamma står bredvid sängen –
Och det är så rart att se någon där med detsamma när man vaknar.
Och så blir det skrattet som kommer först.
Ett tandlöst, blygt, litet ovant skratt –
Förstärkt av armviftningar och ivriga rörelser med fötterna."

Ur Porträtt av ett mycket litet barn, Kerstin Thorvall 1925–2010

Kanske var det gravidhormonerna som spelade mig ett spratt i dag. Men vaddå, jag ville också ha bilen på min lediga dag!
(maken sa att han tålde SKÄMTET....men jag var blodigt allvarligt. Är man "dum" mot mig ska man få känna av det också...och nu vet ju alla blocketläsare i alla fall)
Okej, jag var kanske lite löjlig som vanligt....

Men jag behövde ju faktiskt bli av med det gamla fula skrivbordet..det skulle inte få plats i det smockfulla förrådet.

...och det blev jag ju faktiskt också. Bara minuterna efter att annonsen kom in på webben ringde en snubbe som ville ha det - och han skulle genast kunna komma och hämta det.
Shit vad bra...tänkte jag först.

Sedan fick jag en klump i magen. Tänk om han var en galning? Tänk om han skulle röva bort mig och bebben i magen som han ju faktiskt visste att jag har. Han kunde ju kanske också anta att jag var ensam hemma utifrån min fina lilla beskrivning...

Så jag fick krypa tillbaka...ringa maken och be honom skynda sig hem från jobbet....jag kunde ju rövas bort!
Så han fick komma hem (det kunde han ju inte neka mig) för att vara mitt beskydd i fall "mannen som ville ha skrivbordet" skulle va en tok..!
Men men. Det var han så klart inte. Han ville ju bara ha ett gratis , gammal och fult skrivbord.

Och nu är jag ju av med det i alla fall.